I Bohuslän och Dalsland finns mycket skogs- och mellanbygd som lämpar sig för gräsproduktion. Här finns också stora arealer naturbetesmark. Naturbeten är strandängar och hagmarker som inte plöjts, konstgödslats, dränerats eller såtts in med växter som konkurrerat ut de vilda. Denna marktyp har det största antalet växtarter av alla naturtyper i Norden. Insekter och fjärilar trivs vilket i sin tur lockar fåglar. Bondens betande djur är nödvändiga för dessa rika biotopers existens. Vi producerar inte bara mat, utan även biologisk mångfald.
Naturbeten och gräsvallar, som inte plöjs varje år, utvecklar stora rotsystem som binder koldioxid i marken. De utgör en så kallad kolsänka som hjälper till att motverka växthuseffekten på samma sätt som skog gör.
Vi är övertygade om att ett giftfritt och närproducerat kött uppfött på naturbete och grovfoder såsom hö och ensilage är det bästa för miljön och vårt klimat. På naturbete trivs också våra kossor allra bäst, med variation i floran som ger en omväxlande meny och ett nyttigare kött. Även vi människor gläds alldeles speciellt när vi kan uppleva dessa öppna landskap.
Så här producerar man enligt oss ett nyttigt, gott och reko kött. Njut det.
Blommor som älskar kor
Kor mår bäst av att äta gräs, löv och örter. Inte bara korna mår bra av det, många växter i vår omgivning är beroende av betande mular för att kunna leva.
Djurlivet kring Kaprifolgården
Trivselfaktorn är hög på Kaprifolgården.
Naturbetena och ekomiljön gynnar fler djurarter.
Giftfritt & naturligt kretslopp
En del av Kaprifolkötts idé är också att varje gård ska bära sig själv i så stor utsträckning som möjligt utan att tillföra något utifrån. Fodret som djuren äter produceras på den egna gården. Det vi tar av naturen i form av bete och foder återförs till marken i form av gödsel från djuren.
På gården finns både naturbeten och vallar. Naturbeten har sitt eget naturliga kretslopp då korna betar och gödslar marken. Naturbeten bearbetas inte av maskiner vilket minskar traktorkörningen. Vallarna som plöjs och gödslas finns för att producera ensilage och hö för vinterhalvåret. Här skördar vi och kompenserar genom att sprida den egna stallgödseln i samband med plöjningen. För att slippa använda konstgödsel och gifter får bonden anstränga sig lite mer med planeringen av markernas växtföljd. För att undvika utarmning av jorden odlas baljväxter som tar upp kväve ur luften. Man väljer också omsorgsfullt vilka växter som ska användas i vallarna för att naturligt hålla tillbaka ogräset. Djurens inälvsparasiter hålls i schack genom betesväxling. Då djuren byter fålla har
parasiter svårare att fullfölja sin livscykel då värddjuret försvunnit.
